Vad ska ingå i ett snöröjningsavtal för en bostadsrättsförening?

Vilka ytor ska avtalet täcka?

Avtalet ska räkna upp varje yta som ska röjas och halkbekämpas, gärna med en karta som bilaga. Ytor som inte står i avtalet blir inte röjda, och det är där tvisterna uppstår.

• Gårdar, gångvägar och cykelvägar inom fastigheten.
• Entréer och trappor, inklusive trappor till källare och soprum.
• Garageinfarter och garageportar, där snövallar annars blockerar utfarten.
• Parkeringsplatser, med en tydlig regel för hur bilar som står i vägen hanteras.
• Soprum och sopkärl så att sophämtningen kommer fram.
• Räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningstjänsten, som alltid ska hållas fria.
• Gångbanan utanför fastigheten om kommunens lokala föreskrifter lägger ansvaret på fastighetsägaren. Stockholms stad sköter de flesta gångbanor själv, men i flera andra kommuner i länet ansvarar fastighetsägaren.

Vid vilket snödjup och när ska ytorna vara röjda?

Utryckning sker normalt när det har fallit omkring 5 cm snö, mätt på en öppen yta inom fastigheten. Vissa föreningar väljer 3 cm för entréer och trappor och 5–8 cm för större ytor som röjs med maskin. Gränsen ska stå i avtalet, annars avgör entreprenören själv när det är dags.

Tiderna är lika viktiga. Ett vanligt krav är att entréer, trappor och gångvägar är röjda och sandade före klockan 7 på vardagar och något senare på helger, och att snö som faller under dagen röjs löpande. Skriv in vad som gäller vid snöfall som pågår i flera dygn.

Halkbekämpning ska ske även när det inte snöar. Underkylt regn, töväder som fryser på under natten och packad snö som blir till is orsakar fler halkolyckor i Stockholm än nysnö. Avtalet ska därför ange att entreprenören följer väderprognosen och sandar eller saltar vid halkrisk, inte bara efter snöfall.

Vad gäller för tak, istappar och snö som inte får plats?

Enligt ordningslagen ska fastighetsägaren utan dröjsmål ta bort snö och is som kan rasa ned från taket och skada människor eller egendom. Avtalet bör därför omfatta kontroll av tak och takfot efter snöfall och töväder, nedtagning av istappar och avspärrning med varningsskyltar tills det är gjort. Takskottning i större omfattning görs ofta av en särskild taksäkerhetsfirma, men avtalet ska ange vem som kontrollerar och larmar.

Efter några snöfall blir gården full. Avtalet ska ange var snö får läggas upp, att upplagen inte får blockera entréer, brunnar, parkeringar eller sikten i utfarter, och hur bortforsling av snö beställs och prissätts när upplagen är fulla.

Vårsopning av grus och sand från gångar, trappor och gårdar i april är en naturlig del av avtalet. Annars ligger gruset kvar till gräsklippningssäsongen och skadar både maskiner och gräsmattor.

Hur ska arbetet dokumenteras och vem svarar när någon halkar?

Om någon halkar och skadar sig på föreningens mark är det föreningen som fastighetsägare kravet riktas mot. Föreningen kan visa att den gjort vad som krävs, men bara om det finns dokumentation. Avtalet ska därför kräva att entreprenören fotograferar ytorna efter varje utryckning och skickar datum, klockslag, åtgärd och bilder till föreningen, till exempel i en digital logg som styrelsen kommer åt.

Kräv också att entreprenören har ansvarsförsäkring och att beloppet står i avtalet. Utse en kontaktperson hos entreprenören och en i styrelsen, med telefonnummer som fungerar även nattetid och på helger.

Per utryckning eller per säsong, och hur länge ska avtalet gälla?

Det finns två vanliga prismodeller, och skillnaden är vem som bär vädrets risk. Pris per utryckning innebär att föreningen bara betalar när det snöar, vilket blir billigt en mild vinter och dyrt en vinter som 2010–2011 med snö från november till april. Modellen kräver en tydlig definition av vad en utryckning är. Pris per säsong innebär ett fast månadsbelopp november–april oavsett väder, vilket ger en förutsägbar budget och tar bort entreprenörens skäl att rycka ut i onödan. Bortforsling av snö och takskottning prissätts ofta separat i båda modellerna.

Avtalstiden är normalt 1 november till 30 april, gärna med en klausul om tidig snö i oktober och sen snö i maj. Många föreningar tecknar avtal på två till tre säsonger med uppsägningstid, så att entreprenören lär känna gården. Priset påverkas av ytornas storlek, hur många entréer och trappor som röjs för hand, tillgängligheten för maskin och om gångbanan ingår.

Innan styrelsen skriver på bör den kontrollera följande.

• Att alla ytor finns med, helst på en karta.
• Utryckningsgräns i centimeter och tider när ytorna ska vara klara.
• Halkbekämpning vid frysrisk även utan snöfall.
• Takkontroll, istappar och var snöupplag får ligga.
• Fotodokumentation efter varje utryckning och en logg som föreningen kommer åt.
• Ansvarsförsäkring, kontaktperson dygnet runt och F-skatt.
• Vad som ingår i priset och vad som beställs som extra.

Snöröjning för bostadsrättsföreningar med Service Plus

Service Plus Stockholm AB röjer snö och halkbekämpar åt bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och samfälligheter i hela Storstockholm på säsongsavtal november–april, ofta i kombination med skötselavtalet för sommaren så att samma personal känner gården året runt. Vår snöspecialist Skottis följer prognosen, dokumenterar varje utryckning med foton och sopar upp gruset i april. Styrelsen får en kontaktperson och en kostnadsfri offert efter besök på plats, med svar inom 24 timmar.