Sanda eller salta mot halka – vad fungerar bäst?

Hur fungerar salt mot halka?

Vägsalt, alltså natriumklorid, sänker vattnets fryspunkt så att isen smälter och ny is inte bildas. Det fungerar bra vid temperaturer runt noll och ner till cirka minus sju grader, men effekten avtar snabbt därunder och är i praktiken borta vid minus tio och kallare. I Stockholm betyder det att salt fungerar under stora delar av december och mars men ofta blir verkningslöst under köldperioderna i januari och februari.

Salt kräver också fukt och trafik för att verka. På en stilla gångväg där ingen går ligger saltkornen kvar ovanpå isen utan att göra nytta. När isen väl smält rinner saltlösningen bort, och om det sedan blir kallare fryser vattnet igen, ofta till en jämnare och halare yta än före saltningen.

Vad skadar saltet?

Salt är billigt och lätt att sprida, men det har flera nackdelar som gör det olämpligt på många ytor kring bostäder.

• Ung betong, yngre än ett år, får frostsprängning och ytan lossnar i flagor.
• Natursten som kalksten och skiffer vittrar, och fogar mellan plattor spolas ur.
• Metall i räcken, dörrpartier, bilar och cyklar rostar snabbare.
• Rabatter, häckar och gräsmatta intill gångvägen brännskadas när saltet sköljs ner i jorden på våren.
• Hundtassar och skor slits, och saltet dras in på golv i entréer och trapphus.

Vad är skillnaden mellan sand och stenflis?

Stenflis är krossad sten i storleken 2–5 mm, med vassa kanter som sätter sig i isen och ger fäste vid alla temperaturer, även långt under minus tio. Fliset ligger kvar länge, blåser inte bort och fungerar lika bra på snö som på blank is. Det är därför det som kommunerna i Stockholms län använder på gångbanor.

Vanlig sand har rundare korn som packas ihop, blåser bort och trampas ner i snön. Den ger fäste en kort stund efter spridning men behöver fyllas på ofta, särskilt i blåsigt väder och när det snöar över.

Vilken halkbekämpning passar var?

Valet styrs av ytans material, temperaturen och hur många som går där.

• Gångvägar, trappor och entréer: stenflis 2–5 mm, ger fäste direkt och kan ligga kvar hela vintern.
• Infarter med bil: stenflis eller grövre kross, salt bara om betongen är äldre än ett år och det är varmare än minus sju.
• Natursten, plattor och trädäck: enbart flis, aldrig salt.
• Vid växlande temperaturer runt noll: en blandning av flis och en liten andel salt, som både ger fäste och hindrar att fliset fryser fast i isen.
• Vid underkylt regn: flis i förväg, före regnet, eftersom salt inte hinner verka på en blank isfilm som bildas på minuter.

Varför ska man sanda innan det blir kallt?

De flesta halkolyckor sker inte i snö utan vid underkylt regn och när blidväder följs av snabb kyla, då smältvatten fryser till en tunn och nästan osynlig isfilm. Den som väntar tills isen ligger där får svårt att få fliset att fästa, och salt hinner inte verka. Förebyggande sandning när prognosen visar fallande temperatur på kvällen är därför den enskilt viktigaste åtgärden.

I Stockholm inträffar de kritiska tillfällena oftast i december, när den första kylan kommer, och i februari och mars när dagsmeja smälter snön som sedan fryser till på natten. Följ prognosen och sanda på eftermiddagen om natten väntas bli kall.

Fliset ska sopas upp i mars–april när risken för nattfrost är över.

Hur hjälper Service Plus med halkbekämpning?

Service Plus Stockholm AB sköter halkbekämpning av gångvägar, trappor, entréer och infarter i hela Storstockholm, åt villaägare och på vinteravtal åt bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och samfälligheter. Vår snöspecialist Skottis väljer flis, salt eller blandning efter ytans material och väderläget, sandar förebyggande inför kalla nätter och underkylt regn och dokumenterar varje insats. Upptagning av flis på våren ingår i avtalen. Omfattningen beror på ytornas storlek, hur många trappor och entréer som ingår och hur ofta de behöver besökas. Service Plus lämnar en kostnadsfri offert och svarar på förfrågningar inom 24 timmar.